Visar inlägg med etikett TV och media. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett TV och media. Visa alla inlägg

onsdag 10 augusti 2011

En uppladdning på YouTube!

Aldrig tidigare har jag laddat upp någon video på YouTube.
Här är en version av Falla fritt som jag sjöng på minneshögtiden av Olof Palmes dödsdag, 25 år efter skotten.
Hoppas ni tycker om den!

AB IMO PÉCTORE - UR HJÄRTATS DJUP NANNA

måndag 20 september 2010

Så var det slut...eller?!

En dag har gått efter valdagen och jag har en underlig känsla. Vi kanske i teorin skulle kunnat tänka oss en sådan utgång som det blev men verkligheten ger ändå bitter smak i munnen för mig. Jag är ju som många vet faktiskt också medlem i ett parti som gick mycket dåligt det här valet. Ett stort nederlag - och ändå känner jag mig stark i min övertygelse om att röd-gröna har bättre politik och längre perspektiv. Konstigt kanske - men håren går liksom inte ur lika snabbt som luften ur ballongerna.

När jag såg de olika valsnacken som de två blocken gjorde efter att valresultatet var relativt fastlagt (fast vi kan ju inte vara helt säkra förrän alla utlandsröster räknats och det är inte klart förrän imorgon onsdag) så blev jag verkligen stolt. De rödgröna gjorde mycket bra ifrån sig enligt min mening, de är ärliga och tydliga och ryggar inte. Kanske är det röd-gröna blocket mer troliga att kollapsa tillbaka till egna delar än alliansen men det får i så fall bli en annan fråga.


Här visar de inga sådana tendenser, snarare tvärtom. Experterna analyserar vidare och vi vanliga får hoppas på nästa val.

Psst:
Appropå Fi och annat så håller jag med Anna i sin kommentar till mitt senaste inlägg. Det viktiga är att rösta med hjärta och hjärna - inte att "taktikrösta" för att man inte tror att rösten ska räknas i det stora hela. Om alla tänkte så skulle det inte bli mycket till val. Å så har hon fått mig att nynna också!

AB IMO PÉCTORE - UR HJÄRTATS DJUPNANNA

lördag 18 september 2010

Sista rycket, snart är det dags...

...ja så har det stått i ett antal mejl i inboxen hos mig den senaste tiden. Jag jobbar så mycket att jag inte hinner med att kolla allt, vara med på något och inte heller blogga - sorry alla ni som faktiskt läser.

Ändå tränger sig valet på och pockar på uppmärksamhet, på olika sätt.
Det är mycket som jag egentligen skulle vilja skriva om eller kommentera. De olika partiernas valkampanjer till exempel, eller hur det är svårt med vallöften hit och dit. Om lögnerna eller det som inte riktigt är lögn men inte heller sanning. Det är svårt för väljarna att se vad de ska rösta på bara genom att läsa en tidning eller se ett nyhetsprogram. Kanske också något om en kyrkomöteskompis inlägg om Fi!-initiativet (som ju angår i alla fall en av mina kära läsare men säkert flera, läs nästa inlägg av Marta om du är intresserad här). Vad betyder det egentligen att vara feminist idag? Och är ett parti lösningen? Kanske, kanske inte. Det får vi fortsätta tala om för det är tres importante!
Men inget av det där tänker jag skriva något om just nu, det får räcka men en kort kommentar om en annan sak.

Det sägs att man är oense om 15 miljarder. I de olika budgetförslagen. Det kan ju låta mycket - men med en statsbudget som ligger på 800 miljarder är det ganska så lite faktiskt. Så de politiska partierna kanske tänker lika kring de kommande åren vad gäller satsningar och annat bra (och dåligt). Därför blir det här valet, för mig, en strikt ideologisk fråga. När jag vet att det inte skiljer så mycket inser jag att de skiljer sig oändligt åt ideologiskt. Så nu är det back to basics för mig. Back to solidaritet och jämlikhet, syskonskap. Gemensamt ansvar och frihet. Alla dessa ord som blivit sammanblandade mellan partierna är egentligen mycket stora och allvarliga saker - som sköra ägg i bräckliga lerkrukor. Jag är tillbaka i det jag började i - hur jag vill att vi ska se på samhället och på gemenskapen. På varandra. Och imorgon är det dags. Vi ses vid valurnorna!

AB IMO PÉCTORE - UR HJÄRTATS DJUPNANNA

onsdag 19 maj 2010

Och är bilden på kartan


Heluppslag. Fånig bild på det fina paret. Karta i ett antal nyanser av deppiga färger. I artikeln av paret kan bl.a. läsas 'de ser kärleksfullt varandra i ögonen medan svettdropparna tränger fram i pannan'.

En bland 4-6 procent!


Så var det dags att läsa en rubrik jag inte trodde någon skulle intressera sig av, utom vi feta då. På söder där jag bor är vi tydligen ca var 20e fet och i sigtuna dit jag pendlar just nu är det 12-14 procent. Artikeln bredvid beskriver ett par som ska delta i biggest loser på tv. Kvinnans stora mål är att bli gravid. Enligt forsknings- o utbildningschefen inom sjukvården i stockholms fetaste kommun, Norrtälje, beror fetma på ett antal orsaker. Klass o gener men också 'livsstilsfrågor' som att åka bil. Hm. Det är väl att förenkla saken väldigt, eller? Det kände i alla fall jag som ju faktiskt tillhör gruppen som färgar kartans kommuner mer eller mindre bajsbruna. För att förstå vad jag menar med färgangivelsen så får man titta på nästa inlägg där det finns en bild på den karta som var med i tidningen.

tisdag 18 maj 2010

Om ESC-favoriterna...hittills

Steel City Anna: Eurovision närmar sej ...
Undrar vilka våra favoriter är så jag kommer här med mina favoriter utan rangordning än så länge...
Semi 1:
Albaniens "It's all about you":

Malta "This is my dream"

och Lettlands "What for?" trots konstig engelska


Bubblare är faktiskt otippade Estland med en låt som inte alls andas schlager och som säkert inte går vidare men som jag personligen gillar för dess allmänna sound.

Semi 2:
Israel "Milim"

och sedan gillar jag faktiskt Sveriges Anna Bergendahl, hon gör låten dubbelt så bra som den skulle vara med någon annan! Dessutom håller jag med Anna om att Turkiets låt "We could be the same" är bra.
Bubblare i semi 2 får bli Litauens lätt absurda band med "East European Funk".
Bland redan klara bidrag gillar jag faktiskt bara Tysklands bidrag men skulle kunna skaka rumpa till Frankrikes låt - men vad är det egentligen för låt?! Helt fel i sammanhanget och endast tre ord om och om igen känns faktiskt för utflippat även för min smak.
Håll till godo Anna och alla andra som läser och tycker om ESC. Nästa vecka är jag utomlands så jag ska ringa o rösta på Anna i alla fall en gång.

tisdag 6 april 2010

Anmälan mot svt

Ingen har väl missat att Uppdrag Granskning gjort ett program om en fjortonårig tjej som blev våldtagen i sin skola i Bjästa? Om ni har det så se programmet på SVTplay. Programmet som kallas Den andra våldtäkten visar hur fel allting kan bli efter en våldtäkt och hur ett samhälle systematiskt vägrar inse vad som har hänt. Jag blev helt drabbad av inslaget som jag ändå tyckte var bra, även om det självklart är vinklat från den våldtagna "Linneas" synvinkel. Men oavsett vinkling så kan man titta på fakta i fallet och förvånas över att det inte är mer vinklat. Trots allt tycker jag att reportrar och producenter ändå gör ett bra jobb med att försöka berätta historien om det här fallet.

En av de saker som tas upp i programmet är den hätska ton som finns på nätet, bla på Facebook, mot båda de våldtagna flickorna, framförallt mot "Linnea". De blir definitivt hotade genom människors kommentarer.
Efter att programmet sänts lät inte reaktionerna vänta på sig. Folk blev vansinniga på det lilla samhället och dess trångsynthet. Självklart. (De som sett programmet har nog också någon slags förståelse för hur det kunde hända också. Bland annat har pojkens familj drivit kampanj och en väldig mängd rykten, utan faktaunderstöd, sprids i samhället. Man kan ju tänka sig själv, man har inte hört någonting om det utom vad bästa kompisen sagt. Vad tror man på? Speciellt om flickans familj bara försöker komma igenom denna kris och kanske inte pratar så mycket om det?)

När tongångarna förändras så händer det helt motsatta på Facebook, grupper som stöder flickan ploppar upp som svampar och i flera blir säkert stämningen hård. I flera år har flickan mött det här. Men det fattar inte pojkens familj. De tycker att SVT gjort fel som gjort det här programmet. De har blivit drabbade. Här kan man läsa en artikel om deras anmälan till granskningsnämnden.

De klagar bland annat över att deras kontaktuppgifter fanns på en blogg (som pojkens bror själv lagt upp) och som syntes i programmet. Jag såg inga kontaktuppgifter, det hela var ju suddat. De har flera klagomål. Det hela är ju tragiskt rakt igenom, men inte har jag någon koll på vem den här pojken är bara för att jag sett en skakig hemmavideo med honom i kyrkan (som familjen själv lagt upp på nätet).

Nej, jag hoppas verkligen att allt kan klarna för människorna i Bjästa, att familjerna hos de drabbade kan gå vidare, att människor stöttar och hjälper tjejerna i att leva vidare och att samhället i stort blir mer medvetna om såna här frågor. För hur länge till orkar man höra att tjejer blir utstötta och utsatta för glåpord för att någon annan förgripit sig på dem? Är det inte dags att vända den trenden och göra annorlunda? Det tycker jag.

AB IMO PÉCTORE - UR HJÄRTATS DJUP
NANNA

torsdag 18 mars 2010

Babel gör ett försök med dikter från träden...

Så härligt inslag om projektet som skrotades - och togs upp av tv-programmet Babel igen.
I klippen kan man se charmiga och mångfacetterade poeten Bob Hansson försöka sig på att viska kärleksdikt ur ett av träden på Strandvägen. Glädje på några minuter.
Babel har utlyst en allmän tävling där man skickar in sin bästa kärleksdikt. Så här skulle förstås Liljevalchs ha gjort från början - en allmän tävling med bra svenska poeter som också är med på ett hörn. Mer folkligt, en poäng med hela projektet, fler poeter som ställer upp, flera nya poetiska röster. Lite mer kärlek.
Jag gillar. Sedan vet jag inte om ursprungsidéen med viskning från träden är så helt lyckad men det får ni döma själva.

AB IMO PÉCTORE - UR HJÄRTATS DJUP
NANNA

lördag 13 mars 2010

Den BÄSTA nyheten med schlagerfestivalen - ja jag vet att jag är sen!

Eftersom mina favoriter åkte ut så snabbt så har jag varit seg med att kolla in schlagern. Jag har mest varit lite bittert gnällig. Nu måste jag bara säga lite snabbt (medan Timotej försöker fnittra gulligt i bakgrunden, det är lajv i Globen) att den absolut bästa nyheten på nätet är (trumvirvel!!! tack...) teckenspråksrutan! Helt genialt. Det är sååå roligt och bra.
Tackar!
Nu måste jag kolla in Jöback. Han sjunger iaf bra.

AB IMO PÉCTORE - UR HJÄRTATS DJUP
NANNA

lördag 20 februari 2010

Just DANCE!

Kolla in det här...

Skapande av värsta festkänslan!
Det här ska jag kika på nästa gång jag ska festa. Det är så här friheten i dansen känns när det är som bäst på dansgolvet - just dance!
AB IMO PÉCTORE - UR HJÄRTATS DJUP
NANNA

söndag 24 januari 2010

Hopp om framtiden? Finstämt oavsett



AB IMO PÉCTORE - UR HJÄRTATS DJUP
NANNA

torsdag 31 december 2009

Fantastiska bilder

Titta här.
Det är Reuters som listat 00-talets hundra bästa nyhetsbilder.
Titta och förundras. Över människans mod, tapperhet, vänlighet, kärlek, hat, stolthet, vansinne, dumhet och krigiska sinnelag.

Jag funderar på framtiden idag, den dag då det är dags att se tillbaka på det år som gått.
För visst är det så - vi skålar för det nya året och några av oss avger löften som vi vill följa under det kommande året. Men det vi gör är egentligen mer av ett bokslut.
Tack
för i år. Hoppas att det nästa blir bra, bättre eller bäst. Löftena baseras på vår historia under året, vad vi hoppas kunna göra annorlunda.Det finns en judisk sed där man till nyårsfirandet ringer upp sina vänner, sin familj och ber om ursäkt för eventuella felsteg man gjort under året som gått. En modig handling att ta efter.
Jag kan inte veta vilka tår jag själv har snubblat på, men jag är villig att be om ursäkt för dem.

Jag önskar er alla en hoppfull framtid och ett gott nytt år.

AB IMO PÉCTORE,
NANNA

söndag 15 november 2009

Kortkort om filmens magiska värld

Jag älskar film. Jag förflyttas till en helt egen värld - den må vara konstruerad - men i mitt hjärta bultar känslorna lika verkliga ändå.
Som en god bok, en fåtölj, regnrusk och te. Som min makes trygga famn. Att vara skyddad i sin egen lilla bubbla är helt enkelt bra ibland. Ett sätt att koppla från allting annat som pockar på uppmärksamhet.

Verkligen: AB IMO PÉCTORE - UR HJÄRTATS DJUP
NANNA

tisdag 28 juli 2009

Uppdatering vad jag senast virkat och vad jag senast såg på datorn.

Matts har fixat så att vi kan se Yes, Minister. En brittisk serie med brittisk humor från 1980-talet. 30 minuters avsnitt. Otroligt roligt. Rekommenderas. Alla talar posht och kul engelska och det är otäckt nära hur saker sköts ibland.

Jag har äääntligen virkat klart min andra mudd i reliefvirkning. Jag är väldigt nöjd med dem båda, trots att jag slarvat med någon maska på den senast virkade mudden. Det gick för lång tid emellan de båda vilket försvårade hela arbetet. Men eftersom jag trodde att jag inte skulle bli klar alls så är jag riktigt nöjd nu.

De är gjorda i två färger var, båda har den mörkt gröna i sig och jag har avsiktligt gjort dem lite "ojämna" så att färgerna blandas. man ser det tydligast på den blå/gröna mudden på bilden.
Det är nästan (men bara nästan) man längtar till kylan så man kan ha dem på sig...

ab imo péctore! Nanna

lördag 25 juli 2009

Tiderna förändras

Häromdagen satt jag och kollade in SVTplay. Där hittade jag ett gammalt inslag om en film som just då höll på att spelas in. I studio visade det sig för SJ hade sagt nej. Man fick inte spela in filmen på ett riktigt tåg vilket gjorde att man fick bygga upp i studion istället.

I slutet av inslaget kommenterar Ingmar Bergman situationen.

Helt fantastiskt. Numera MÅSTE man produktplacera - inte då inte!
Då var det bäst att passa sig! Så kul.

Ha det!
Ab imo péctore!
Nanna

lördag 18 april 2009

Om läget och om Ipred

Jag måste säga att det är skandal - en Ipredskandal! Jag är så chockad och ja...håller med alla som tycker att saker och ting har gått för långt - hoppas att så många politiker som kan påverka det här som möjligt börjar ändra det som är dåligt med lagen!!!!

Jag har inte skrivit på så länge så jag vill bara säga HEJ och sedan skicka ut i cyberrymden...så länge jag får hålla på.

Jag har kommit på hur jag tycker att vi ska göra istället för Ipred-lagen...återkommer om det senare!

Ha det gott alla glada och ledsna! Må Detet och Överjaget i oss vråla med en röst - Till Handling!

Rekommenderar att läsa flera av inläggen på Svd's brännpunkt. Trots att de debatterande inte tillhör min egen politiska grupp tycker jag att de gör ett bra jobb när de argumenterar emot vansinnet just nu. Ett exempel här...

söndag 1 februari 2009

Låt tveksamma vara med eller inte?

Alla inom kyrkan har säkert hört om och pratat om SSPX. Diskussionen kring den här gruppen av katoliker sattes i gung genom ett avsnitt av Uppdrag Granskning på SVT i förra veckan. En av SSPX biskopar förnekar klart och tydligt förintelsen i programmet och gruppen visar sig vara anknutna till många högerextremistiska personer i Sverige.

Jag såg det hemma och förfasades.

Bara några dagar senare kommer beskedet att påven, Benedictus XVI, har välkomnat denna koncervativa och högerextremistiskt tilldragande grupp tillbaka in i katolska kyrkan. Detta besked får självklart kritiska röster, både från den egna katolska gruppen och från judar i hela världen.

Idag läste jag ett inlägg av Stockholms domprost, Åke Bonnier, som beskriver sina åsikter i ämnet på sin blogg.

Det hade kommit en kommentar till hans inlägg, från en katolsk läkare i Stockholm Bengt Malmgren, som undrade lite kring varför man inte förstod påvens förhoppningar om förbrödring inom den egna katolska grenen. Klokt att ge en mer nyanserad bild men jag och maken samtalade kring det där...

Det är svårt när man av principiella skäl inte låter en grupp komma in i gemenskapen - är det bra? Eller är det bättre att man låter alla vara med och hoppas att gruppen efter ett tag inte kommer att stå lika långt ifrån som förut?
Matts nämnde att det på ett principiellt plan är samma sak med Turkiets vilja att vara med i EU...ska man låta dem gå med och hoppas på förändring? Eller ska man inte låta dem gå med förrän förändringen skett på egen hand (antagligen tar det längre tid)?

Tål att funderas på...men något måste göras för att markera mot antisemitismen och islamofobin som SSPX verkar härbergera.

ab imo péctore!

söndag 16 november 2008

Vinterns första snö...

Nu har den kommit - vintern.
Den inföll i år vid 13:10 och förevigades av den underbara kameran...
Kajsa och jag har just sett klart på Mamma Mia! och vi sjöng med - vår egen sing-a-long-version!
Sedan var det bara att lyssna på originallåtarna på Kajsas Ipod och dansa loss!



Kajsa har önskat sig jul redan i mer än en månad så vi förevigade "snöflickorna" på balkongen...GOD JUL

Ur Hjärtats Djup - Ab Imo Péctore...
ps. för den som vill kan man kolla in hur man försöker skapa svenskt julbord i Sheffield på Annas blogg...ds

söndag 12 oktober 2008

Hundra grejor på en gång

AAAoogh!
Ibland kan det faktiskt bli för mycket av det goda. Hur många inloggningar har du? Vilka platser måste du besöka för att vara i alla fall lite socialt allert?
Själv har jag:

  • Min vanliga e-post
  • Facebook
  • Min blogg - välkommen hit! ;-)
  • Alla mina vänners bloggar (bland andra de i listan här till vänster)
  • I viss mån MySpace
  • YouTube

Och det här är bara listan på de som jag oftast går till varje gång jag är ute på nätet.
Facebook är bra för där har man koll genom att man får mail hela tiden. Det är också enkelt att hänga med där i och med att man kan se vad alla kompisar har för status etc.
Men det är ju en sådan hets.
Man måste ha så många kompisar - helst alla man någonsin sagt hej till under sitt liv - och så ska man vara på och rolig och tja...perfekt i alla lägen.
Den pressen, den pressen.

Dessutom har inte alla mina kompisar Face. En del har MySpace och där kan jag inte skriva en ynka liten kommentar eftersom jag inte orkar fixa en endaste ynka liten inloggning till.
Nej nu får det vara nog.
Det bästa vore om alla kunde enas.
Det här är en bra plats och vi kan alla skapa oss den där jättebraviga sidan där vi kan uttrycka oss och kommunicera med andra.

Fast nu är vi ju fast förstås...vi måste hela tiden vara med på det senaste, hippaste och det som alla andra gör.

Trevligt att ses i alla fall såhär ute i cyberrymden.
Later!

AB IMO PÉCTORE (ur hjärtats djup)

lördag 11 oktober 2008

Fika med en gammal vän

Om några timmar ska jag fika med Erix. Hon och jag är vana fikare, det är ju en typ av konstform för vår och senare generationer.
"Har du några förslag?" messar hon från en tråkig föreläsning.
Jag föreslår att vi antingen går till Stadsmissionen på Stortorget eller köper med oss och sitter ute vid vattnet på slottskajen. Stockholm är ju så vackert om hösten - eller...alltid. Det är klart att det blir kallare - men också billigare att fika så.

Jag gillar verkligen Stadsmissionen, det enda som är jobbigt där är att det är så många andra som också gillar det. Lokalen är ofta full trots att den är stor.
De har dock god mat och goda bakverk. Och så känns det bra att spendera pengar - nu när man ändå spenderar dem - i ett gott sammanhang.

(observera gärna ordvitsen där i slutet - nu ska jag göra en verklig parantes och tala om en helt annan sak bara för att följa min tankes röda tråd:

Jag är inte så väldigt förtjust i Fredrik och Filip - ni vet - skojarna som började i Öppna Kanalen (med palmer i plast och delad studio i Medborgarhuset) och tog sig till kanal 5 (med äkta palmer, bättre ljud- och bildkvalité och schysst "egen" studio) .

Alla andra verkar tycka de är helt fantastiska...det jag tycker är fantastiskt är alla de som är med i deras program. Ett av de inslag som jag gillar är dock, när de är i USA och snackar med en helt vansinnig man som har byggt ett helt slott i aluminium på sina ägor, han har familj och hur mycket jäkla jox som helst och jag tror att F o F åker dit för att se hur det ser ut och snacka om exentriciteten i att vara besatt av att bo i kråkslott eller något liknande. Istället möter de en människa som hela tiden kör ordvitsar..."puns" heter det på engelska. Det roligaste med inslaget är att F o F inte kan prata alls, de är helt oslagbart förvirrade och fattar ingenting. För en gångs skull känns de som att de är utan ord. Den galne Pun-mannen däremot kör hårt - så hårt att Fredrik och Filip måste dra därifrån utan att egentligen ha gjort sig roliga på mannens bekostnad. Det får läggas till i efterproduktionen med hjälp av nittiotalsretro text som ploppar upp i rutan där man räknar antal "puns". Mannen är ju klart knäpp - men inte rolig alls hur mycket ordvitsar han än kör.

Nu ska jag inte dissa den här duon helt - de gör faktiskt skitmycket uppskattat också och extra plus alltså för alla dessa orginal som de intervjuat.
Hur har de kunnat frodas och odla sin originalitet? Det är verkligen ett under när människor inte formas efter den lilla formen som vi alla kläms igenom i skolan. Hur har det kommit sig att de är som de är - och har tillåtits detta av de som lever i deras närhet?
Tänk att ingen har tagit sig ett snack tidigare...typ "ehm, du har inte funderat på att byta kläder och inte ha femtioelva katter i din etta?" eller något annat försök till struktur och fyrkantighet. Och liksom med fula och fulla gubbar är det liksom som att de aldrig riktigt har levt i en normal familjemiljö där man måste ta hänsyn till olika människor och forma sig tillsammans.

I den här frågan hoppas jag innerligt på en repris av dokumentären om Bröderna Landby
Slut på parantes)

Jag hoppas nästan, för min plånboks skull, att hon väljer alternativ B. Det är skönt att känna sig lite sådär lagom friluftsmässig när man kurar i blåsten och njuter sitt kaffe i pappersmugg. Jag ska ta med ett sittunderlag så det är varmt om baken.

"det kanske ska regna, vi möts vid tuben och bestämmer då" skriver hon nu - vi får väl se hur det går...

AB IMO PÉCTORE (ur hjärtats djup)