Höstens intåg

Som vanligt möter jag hösten under Kyrkomötets första session. Det är någonting nästan magiskt med Uppsala i slutet av september. Löven färger staden röd och grön och gul och orange och ja, alldeles alldeles underbar.

Det finns krisp i luften och på morgonen ligger höstdimman tät.

Imorse såg jag knappt Domkyrkans två toppar och endast anade korsen där uppe i skyn. Trots, eller på grund av, detta slogs jag av Guds hand i denna vackra värld.

En klasskamrat sa en gång att hans starkaste känsla av att Gud verkligen finns, både i hans liv och i världen, var när han vistas i naturen. Då blir Gudsnärvaron stark. Då hade vi precis spenderat en vecka i norska fjällen och man kan ju inte direkt påstå att Uppsala stad är så väldigt lik det landskapet men Fyrisåns blanka vatten fångar ändå min blick...

Alla dessa människor som cirkulerar runt, till fots och på cykel klingar rätt in i min stadssjäl i alla fall.

Här är Gud, jag kan se en dunkel spegelbild...

AB IMO PÉCTORE (ur hjärtats djup)

Stiftsfest GUD -08

Hejsan hej,



jag har precis anmält mig till Stockholms Stiftsfest som går av stapeln 17-19 oktober i år.

Man kan inte direkt påstå att det var så väldigt upphetsande seminarier...vart tog allt spännande kring pedagogik och metoder vägen?? Asch...det är ju inget kul om man inte få vara kreativ som människa också! Jag vill ju inte vara alltför hård och jag tror att det kommer att bli mycket roligt och spännande också - MEN - kunde det inte vara lite mindre föredrag och mer pröva nytt...jag hoppas att allt det man kan få uppleva som inte är anmälningspliktiga seminarier kommer att vara just sådant som jag själv skulle tycka var kul och värdefullt.



Ses vi där kanske? - Då blir det ännu roligare!



AB IMO PÉCTORE (ur hjärtats djup)