Så var julhelgen snart här. Det är något konstigt med den. Själv älskar jag julen men det finns så mycket ångestskapande runt just den här helgen. Man märker det i stämningen.
Har ni gråtit än? Det har jag.
Inom kyrkan firar vi Jesu födelse - en glädjens högtid. Samtidigt är vi ju en kyrka i vår tid som ska försöka finnas för människor i samhället just nu. Det blir kollision. Oundvikligt. Människorna i kyrkan försöker alla tänka positivt om julen, men för de allra flesta blir glädjen blandad med en stor knippa oro. För julestöket, maten och städningen, pyntet och klapparna. Och tänk på dem som inte har någon familj, kanske inte någon alls som de kan fira jul med. Det finns sådana människor också och det måste vi komma ihåg. De är alltför lätta att glömma för en sådan som jag, som har en familj och många släktingar.
Jag blev påmind om detta senast i förra veckan när en kvinna, som jag håller mycket högt, reagerade på hur jag bett i en bön, "var med oss nu när vi far genom landet för att fira jul med dem vi älskar...". Men de som inte har någon att älska då? menade hon. Med rätta.
Men klapparna och gotterna måste oavsett införskaffas och tillredas. Jag, M och K satt i lördags och gjorde en tredjedels pepparkakssmet. Den verkade aldrig ta slut!
Det är så mycket att göra och så många tår att trampa på - speciellt i en så stor familj som jag kommer ifrån. Vi måste hela tiden ha koll på vad som införskaffas till vem. Vem köpte det? Vad kostade det? Nej, vi ska inte köpa klappar till syskonen i år!! Känner ni igen er i frågorna? Haha, de ställs varje år i vår släkt.
Jag har en god vän som detta år ska fira hemma hos sig själv för första gången. Hon och hennes man åker inte iväg utan ska fira sin egen jul. Då börjar jag tänka på andra saker. Som vilka traditioner som får stanna och vilka traditioner som uppstår?
Jag har fått en hel del nya traditioner sedan jag blev med man och familj. När vi började fira eget. Det är klart att jag ibland saknar när hela släkten träffades - men av vissa skäl var det inte bra för oss.
Vi trivs bättre här, där vi kan ha det lugnt/lugnare och skönt - och lukta på hyacinten!
God julhelg önskar jag er alla vänner och okända, alla ni som firar tillsammans, ensamma eller på varmare breddgrader!
Ja, från oss alla - till er alla - en riktigt
God Jul. Och låt oss alla lukta på glöggen!
AB IMO PÉCTORE - UR HJÄRTATS DJUPNANNA
Titta och förundras. Över människans mod, tapperhet, vänlighet, kärlek, hat, stolthet, vansinne, dumhet och krigiska sinnelag.
Det finns en judisk sed där man till nyårsfirandet ringer upp sina vänner, sin familj och ber om ursäkt för eventuella felsteg man gjort under året som gått. En modig handling att ta efter.
