Att jag inte skrivit på länge här på betraktelserna betyder i detta fall att jag
- inte haft tid
- inte haft något intressant att skriva
- inte haft ork att ta mig tid
Nu börjar det nämligen dra ihop sig för examen (4 juni) och jag har känt mig stressat och disharmonisk och samtidigt lugn och avspänd. Väl i skolan tar jag det lugnt och nu är det mesta gjort innan vi avslutar. Om en dryg vecka åker jag med klassen till Berlin. Alla snackar om att det är
Europas kultyyrhuvudstad. Det enda jag tänker på är att jag inte snackar eller förstår ett ord tyska och dessutom tycker att Tyskland är lite...hm, creepy. Den som förstår tyskan är inte direkt kompis med mig, dessutom är jag rädd för att flyga. Några av mina kära kamrater har dock sagt att det enda vi behöver göra är att följa strömmen och sedan säga "bier bitte" och sätta oss i en park någonstans. Synd att jag inte tycker om tysk öl värst vidare...
ja ni hör. Jag bara gnäller - egentligen så blir säkert resan toppen, vi kommer inte att krascha och dö utan istället ha det roligt och intressant och jag kommer komma hem flytande i tyska...
ååå varför kunde vi inte åkt till England istället där man förstår vad folk säger, där ale är normalt och där man var emot nazismen och die mauer? Nu ska jag skärpa mig och glatt bli överbevisad och förälskad i Berlin.
Ha det gott alla, ab imo pectore,
Nanna
ps
Matts lär mig nya uttryck:
Ein Helles, bitte (en ljus, tack)
eller
Ein Dunkles, bitte (en mörk, tack)
(tack Älskling för att du lär mig de viktiga sakerna i livet).
