Dags att sova!

Så nu är klockan 00:32 och jag har blivit insläppt av en snäll väktare (det finns ingen personal i expen under natten på det här hotellet, man ringer 801 och pratar med man i bil och grön basker) som försökte skämta om att jag tappat bort nyckeln . Han testade också så att jag inte bara hittat på att jag inte kom in i korridoren.
Han kollade leg och rumskort och så gick vi upp alla trapporna (det finns ingen hiss på det här hotellet) till mig. Tack till väktaren!
När jag kommer in i rummet är jag übertrött. Jag möts av detta meddelande:

"Tyvärr kunde vi inte ordna upp problemet med din dusch idag. Du kan använda duschen i korridoren i stället. Susanne, husmor"

Tack för den ni! Haha. Jag kan ju inte gå ut heller, ur rummet utan att behöva ringa min polare väktaren igen. Så nu måste jag, om jag vill duscha (min rumsdusch är så het att man skållar sig, den går inte att vrida ner under 45 grader celcius. Blandaren har gått sönder på något sätt, jag duschade som en kanin på speed), ställa upp min dörr med några skor eller en stol eller något liknande medan jag duschar på andra sidan korridoren. Innanför ett pentry som finns där. Inte klokt vilken vistelse på hotellet!

Imorgon ska jag käka frulle med Jerry. De har i alla fall en trevlig frukostbuffé på det här hotellet. Alltid något.
God natt!

AB IMO PÉCTORE - UR HJÄRTATS DJUP NANNA

Sent på kyrkomötet

Och så var det seminarier idag på kyrkomötet, frivilliga förvisso men jag gick villigt till Kyrkans hus här i Uppsala och fick en dos inspiration, eller ja, statistik.
Sedan hände det som jag inte trodde skulle hända. Efter att ha eftersnackat ett tag med kyrkomötesvänner på Meza's gick jag hem. Nu har jag suttit i en halvtimme och inte kunnat komma in i mitt rum. Mitt kort har slutat fungera! Fungerar inte på ytterdörr, korridordörr eller min rumsdörr! Gah! Jag vill sova!
Det får bli någon annan dag verkar det. Nu är det i alla fall någon på väg att hjälpa mig in. Hoppas detta går ganska fort i alla fall...återkommer med uppdatering.
AB IMO PÉCTORE - UR HJÄRTATS DJUP NANNA

Citat

Vi kan aldrig veta om eller när en människa kommer till tro, under tiden får vi bespisa och omfamna.

AB IMO PÉCTORE - UR HJÄRTATS DJUP NANNA

Biskopsavtackning

Lennart Koskinen, Martin Lind och Carl-Axel Aurelius tackas av eftersom de ska gå i pension. Hoppas att alla tre upplever en god tid som pensionärer! Jag vågar mena att de oavsett emeritustitel eller ej kommer fortsätta berika Svenska kyrkan!

Ett litet inlägg på kyrkomötesbloggen...

Här kan ni läsa något jag skrivit på kyrkomötesbloggen. Jag skriver ganska sällan där men nu ser bloggens beskrivning lite annorlunda ut så det kanske blir annorlunda nu!
AB IMO PÉCTORE - UR HJÄRTATS DJUP NANNA

Den nya dialogen

Seglora smedja inbjuder till mingel o boksamtal om boken 'Den nya dialogen' av Tomas Lindbom. Bakom dessa ryggar står tre personer. De talar om förnyelse inom församlingen. Lindbom talar om församlingsinstruktionen som 'en Guds gåva'! Men man måste internkommunicera, inte bara genom möten, utan för att bilda en helhet med mål som är genomarbetade o gemensamma. Saker måste vara flexibla o förändras, växa, i sin egen tid. Dessutom tar samtalsledaren upp en brännhet fråga som precis debatterats i plenum! Jag vet inte om det var så bra jag.

I Uppsala igen

Här ses Uppsala slott och några gula gubbar. När bilden togs var jag på väg till den andra sessionen i Kyrkomötet. Nu, när bilden läggs upp sitter jag och lyssnar på diskussionen kring församlingstillhörigheten. Jag fortsätter att vara fast i min åsikt att jag ska tillhöra den församling där jag bor.
Vi höres!

Första sessionen 2010 avslutad

Kyrkomötet träffas två gånger, sessioner, och har nu sagt adjö till Uppsala för den här gången. Vi ska ses om några veckor igen.
"Det känns mindre sorgligt att säga hej nu än i oktober, ändå" som en kamrat sa när vi sa hej då till varandra.
Kyrkomötet är oerhört roligt, inspirerande och viktigt men också oerhört intensivt, jobbigt och frustrerande. Mest handlar de där sista orden såklart om tidsbristen. Jag har haft både utskott och valberedning den här veckan. Dessutom hade jag jobbat mycket precis innan. Kanske inte världens bästa start men det är verkligen trevligt att träffas igen. Och vi talar faktiskt viktiga saker, i alla fall för mig. Och vi firar faktiskt gudstjänst tillsammans. Vi har andakter och ber tillsammans också. I kyrkomötet dånar sången, oavsett gruppsammansättning!
Jag skulle hålla i den avslutande andakten i utskottet t.ex. och tog en psalm som blivit önskad. 248, Tryggare kan ingen vara. En klassiker. Och det blev till och med stämsång i slutet!
Så även när vi stretar emot förändringar, föreslår moderniseringar och allt däremellan, även när vi har helt olika åsikter så är vi ändå alla där för kyrkans bästa och det är skönt att bli påmind om det.
AB IMO PÉCTORE - UR HJÄRTATS DJUP NANNA

Lunch bild 2

Sofija o lammfärsbiffar

Lunch 1

På Saluhallen. Ann-Sofie o Johan

Uppsalas ansikten del 2

Jag är tillbaka i gudstjänstutskottet. I rummet är det brun- o beigefärgat, mörkt o traditionsfyllt. Här är också fullt av porträtt över framstående personer inom sitt fält. Några av dessa gubbar har blivit trevliga återseenden. De blickar tålmodigt ner på oss när vi debatterar både ditt o datt.

En drink med M o J

Jag träffar Maria o Jon nu när jag ändå är i Uppsala. Vi snackar mest jobb men även kyrkomöte o allt annat mellan himmel o jord. Maria har varit ordförande i Svenska kyrkans unga o är allmänt bra, framförallt på barn- o ungdomsfrågor o idealitet.

Ca Ett foto i timmen 10.00

Gruppmöte. 72 smarta människor i samma rum. Härligt!

Ett foto i timmen (ca) 08.00

Tåget till Uppsala igen. Flyttar mig för att barnfamilj ska kunna sitta tillsammans. Hamnar bredvid suckande man, suck. Känner mig ganska glad men det sticker i ögonen.

Ansikten i Uppsala del 1

Denna kvinna står staty längst bak i Uppsala Domkyrka o jag tittar alltid till henne när jag är där. Det finns så klart svar på vad konstnären tänkte men för mig finns frågorna kvar. Är det längtan man ser i hennes blick? Eller sorg? Varför står hon så till synes tvekande? Är hon på väg eller står hon still? Vad tänker hon på i sin blåa kappa? Jag vet ju att den blå färgen är jungfru Marias färg, men det är väl inte Maria? Eller är hon en av alla Marior som finns i världen?

Kyrkomötet session 1

Som läsarna av den här lilla bloggen säkert redan vet sitter jag i Svenska kyrkans Kyrkomöte och jag har tidigare år skrivit något kring hur det är och så här...
Imorgon lovar jag att skicka några kort som representerar en liten gnutta av min tillvaro här i Uppsala där mötet hålls.
Jag funderar också på att göra en EFIT - ett foto i timmen imorgon. Bara för att visa att jag typ bara sitter i samma rum hela tiden...haha...vi får se om det är genomförbart - det är nästa fråga. Men jag lovar som sagt att skicka några foton från min tur hit den här gången.
AB IMO PÉCTORE - UR HJÄRTATS DJUPNANNA

Kyrkomötet öppnas

I Uppsala Domkyrka är det pampig invigning av KYRKOMÖTET 2010.