Den kära maken kom hem sent i förrgår kväll och jag kände för att vänta uppe...mest för att jag skulle kunna starta upp ett snabbt virkprojekt. :-)
Jag använde mig av lite restgarner och kombinerade stora snäckor i en enkel mudd - underbart sådär sent på kvällen.
Jag fastnade lite i mönstret, när jag skulle går från dubbelstolpe till snäckmönstret men när det rett ut sig så gick allt smidigt.
När maken kom hem var halva klar och jag visade stolt upp den halva mudden.
"Ska du ha den sådär?!" undrar han (och när jag är positiv fortsätter han)
"Men du kan ju inte blanda de där färgerna! Det blir ju för hemskt!" (Han är så känslig när det gäller färger stackarn).
Jag är fortsatt positiv och jag gillar färg!
Färg är bra och j
ag blir glad av det! Sen att det skär sig lite sådär för en del - det är väl inget att bry sig om! :-)Jag är glad åt mina muddar och jag ska använda dem flitigt till något annat som också skär sig och jag ska le snällt till alla som säger att jag inte "kan göra så"!
Kör hårt! Tänk bara på Mae West och le åt livet, man behöver inte direkt göra saker som alla andra tycker om och beundrar - bara man följer sitt hjärta.
"I used to be Snow White - but I drifted" sa Mae. Och tacka Gud för att hon drev lite, tänk vad trist livet vore annars!!
AB IMO PÉCTORE!
