Garnköp, indiern och syjunta utan sömnad

Jag har köpt mer garn.

Det är inte så att jag inte redan har något garn alls, men nu har jag ju hittat ett så fantastiskt fint garn, precis i mina färger, precis rätt.
Jag gav mig ut för att hitta ett som är självrandande, dvs när man arbetar i det så blir det utan ansträngning från mig ett randat slutresultat. Dessutom ville jag göra en sjal med spetslik inspiration. Marias Garn hade allt jag ville ha och dessutom en söt påtdocka som jag önskat ett tag! Maria som äger affären har dessutom virkat en sjal i typ den stil jag ville ha så den är inspirationen när jag kör igång. Jag kommer inte härma henne helt utan antagligen använda ett lite annat kantmönster...vi får se.

Kvällen spenderades med Erix och med att nysta den enorma härvan av tunn tunn ull, garnet jag har valt är entrådigt.
Det var fruktansvärt trassligt ibland. E fick en enorm tova och när den klarats ut, efter mycket om och men, och vi ätit den goda cheescaken så trasslade min härva också till sig. Jag klarade mig ändå bättre tycker jag men satt till efter tolv på natten :-) man är ju gaalen.

E säger att det har gått trend i syjuntor. Till och med en av hennes minst handarbetande vänner lockades med i någon grupp som sedan la av när hypen ebbade ut. Men det är ju alltid roligt att handarbete tar plats i människors liv! Gå med i hemslöjden till exempel - det är ju apacoolt !

Till sist några rader om mat. Korta men koncisa. Vi var på New India Garden. Min favoritindier. Det är stort och eklektiskt inrett, mycket folk och lite folk om vartannat. GOD MAT. Okej priser. Rekommenderas trots konstig placering bakom gamla skatteskrapan.


AB IMO PÉCTORE - UR HJÄRTATS DJUP
NANNA