Under ytan

Det händer hela tiden grejor som jag inte förstår. Saker som händer under ytan. Överallt - och så får man reda på det genom ett rykte här och en lösryckt kommentar där.

Till exempel är det som om folkhögskolor är som gjorde för att skvallras i. En skvallerplats, som gamla dagars marknadsplatser. Bara det att man inte talar om att Olsson ko är halt utan om att folk i ens klass är si eller så.

Frågorna hopar sig...är det okej kanske? Att snacka om folk? Är det att ventilera...och normalt...och kanske till och med bra? Eller är det bara att snacka skit om folk...och alltigenom dåligt? Finns det en gråzon?
När jag hör saker så kan jag ibland tycka att någon annan har gått för långt. Hur mycket ska man tåla från folk? Hur många dolkar i andras ryggar är vi beredda på att tolerera? Och vad är sanningen när allt kommer omkring? Vems sanning gäller?

Den svåraste frågan är om det någonsin blir min sak att hantera - var går gränsen som ska passeras innan jag "ingriper" och därigenom kanske lägger mig i? Får man göra det? Eller är det kanske till och med så att man bör göra det?

Kan en annan människa någonsin ta en annan vuxen människas ansvar? Det tycker inte jag. Kan en annan människa ha ansvarskänsla över hur en annan vuxen människa beter sig mot andra? Ja det tycker jag.

Jag har inte bestämt mig för vad som ska få fortsätta försiggå. Under ytan.